Del 9: I Lund och endast i Lund

 

I Lund och endast i Lund

Totalt gjordes under 1961 och under många följande år synnerligen omfattande histokemiska undersökningar av olika vävnader och organ från olika djur i Lund och endast i Lund.
Den 8 augusti 1962 kunde jag skriva till redaktionen av Acta Physiologica Scandinavica, Karolinska institutet, Stockholm och anmäla publikationen av två arbeten i supplementform: Falck, B. Observations on the possibilities of the cellular localization of monoamines by a fluorescence method, Acta physiol.scand. 1962, 56: suppl. 197 1–25 och A. Carlsson, B. Falck and N-A. Hillarp Cellular localization of brain monoamines, Acta physiol.scand. 1962, 56: suppl. 196 1–28. Svaret kom snabbt (Acta Physiologica Scandinavica).

Konklusion

De allra första fluorescensmikroskopiska observationerna av dopamin, noradrenalin, adrenalin och serotonin i perifera vävnader och i det centrala nervsystemet gjordes i Lund. Där sågs alltså det första konkreta beviset för att alla dessa, dvs även dopamin, kan fungera som transmittorer.

Dopamine 50 years

2007, 30 maj–2 juni avhölls ett internationellt symposium i Göteborg benämnt Dopamine 50 years. (Dopamine 50 years) Om man överhuvudtaget nämnde något av allt det arbete som har gjorts i Lund var det endast parentetiskt, vilket framför allt var märkbart vid Evening Round Table: 50 Years of Dopamine Research”.

Vid detta samlades ”some of those who were active during the early years of dopamine research, revolving around personal reminiscences and with a focus on the pioneering achievements and the early debate on whether or not dopamine actually was a transmitter”: Floyd Bloom, Arvid Carlsson, Kjell Fuxe, Jaques Glowinski, Paul Greengard, Tomas Hökfelt, Leslie Iversen, Gösta Johnson, Robert Moore and Solomon Snyder. Moderators: Annica Dahlström (Göteborg, Sweden) and M. Zigmond (Pittsburgh, USA). Co-ordinator i den lokala kommittén var professor Anders Björklund, Lund, som gjorde sitt avhandlingsarbete hos mig och disputerade 1969.

Det framgick tydligt att rubriken “Dopamine 50 years” betydde att det var 50 år sedan som Arvid Carlsson upptäckte dopamin och dess funktion som transmittor (signalsubstans) i hjärnan.

Jag, Bengt Falck, kan med synnerligen gott samvete berätta att jag var den förste i världen som såg dopamin i nervceller i hjärnan, vilket i själva verket var det första ultimativa beviset på dopaminets funktion som transmittor.

Michael Zigmond hade, innan nämnda kolleger trädde i aktion, utlovat högst 10 min för kommentarer från icke-rundabordsdeltagare. Som sådan tog jag tillfället i akt och preparerade i all hast ett kort inlägg som skulle avliva den besynnerliga en-dags-myten och klargöra att ”dopamine is actually a transmitter” experimentellt bevisades först hos mig i mitt laboratorium på histologiska institutionen i Lund 1961. Men av detta blev intet! Efter att alla rundabordsdeltagarna hade fått tillfälle att säga sitt så förklarade Zigmond oväntat att tiden var förbrukad och mötet upplöstes…

Det stod helt klart att en historisk myt kan, beroende på makt och olika intressen, förtrycka en historisk sanning.

Historien fortsätter… Del 10: The Cajal Club har också firat metodens 50-årsjubileum